Vårpirr

Nu känns det som om våren är påväg på riktigt. Den rastlösa känslan som alltid dyker upp, som får mig att vilja sätta mig i bilen och bara åka. Drömmen vore att ha ekonomi och tid för en utflykt till Tyskland, eller Österrike. Eller kanske Scotland.

Förra våren slutade det med att vi firade påsken i Neuwied och planerade in en resa till Kroatien i maj. I år får alla såna utflykter vänta till augusti, då hoppas vi komma iväg en hel månad.

Istället får det bli en promenad på stan imorgon, och sen en träff med mamma-gänget på Öppna förskolan. Inte riktigt samma sak kanske, men det ska nog dämpa den värsta rastlösheten!

Öppna förskolan

Idag var jag och de fyra andra mammorna återigen ute på äventyr. Dagens mål var Öppna förskolan på Familjecentrum, som på onsdagar har "babyöppet" för barn upp till 1 år. Jag tror att bebisarna hade minst lika trevligt som vi, även om det mest sovs idag.

Vi mammor passade på att delta i sångstunden (tror att alla barnen faktiskt var vakna just då), fika och inte minst göra gipsavtryck. Jag passade på att göra både Issies fot- och handavtryck medan hon sov. Tog några försök eftersom modelleringsleran var kall, vilket verkade utlösa en reflex att knipa med tårna.

Sen är det så att jag är väldigt arbetsskadad. Som barnbibliotekarie ser jag möjliga läsprojekt överallt vi går. Många av de lägger jag på minnet för att ta itu med när jag börjar jobba igen i höst.

På Öppna förskolan insåg jag att de fortfarande inte delat ut lapparna för Läsrörelsens/Strängnäs bibliotekens projekt "Berätta, leka, läsa". Så på vägen hem blev det en tur till biblioteket för att plocka upp material, och nästa onsdag ska jag se till att ha en kort presentation av projektet för de mammor jag träffar. Förhoppningsvis blir det uppskattat att få en gratis bok!

Promenad i solen

Egentligen ser jag nog mig själv som en latte-mamma. Den underbart lata typen som lagom orkar ta sig ner till en fika på stan vilken drar ut på tiden så pass att en promenad inte längre går att hinna med. Men idag blev det ytterligare en lång promenad.

Det var Therecé och hennes lilla Isabella som bidrog med sällskapet som fick upp min motivation. Nästan 7 km och dessutom en sväng genom Präntaren.

Hoppas bara att motivationen håller i sig och att det ska bli fler promenader/vecka nu när vädret tillåter. Om det är nån som känner för att ta en sväng är det bara att säga till!

Titta på hus

Idag ska vi titta på hus. Verkar som ett bra och trivsamt litet hus, men det har bara ett litet badrum. Klart minus.

Det är inte lätt att hitta hus när man är så här kinkig, men å andra sidan så måste man ju vara det. Vi kommer lägga ett par miljoner på ett hus vi förhoppningsvis ska vilja bo länge i, och då duger inte "nästan bra". Det måste vara "riktigt bra", och ha hög potential att bli vårt drömhus. Men vi räknar självklart med att det måste rustas och fixas en hel del.

Ja, ja... än så länge har vi gott om tid.

Isabella x 3

Igår åt jag lunch med två andra mammor från vår föräldragrupp och deras små sötnosar. Det är lite lustigt. I Sverige döps varje år ungefär 390 barn till Isabella, och namnet är på nedgång. Ändå har vi tre föräldrapar som inte kände varandra tidigare lyckats döpa våra flickor till samma sak!

Vår Isabella är med marginal minst, men född 9 december hon är också äldst. Sen har vi mittemellan Isabella som född den 10 december och verkligen är mittemellan i vikt och längd. Stora Isabella är egentligen den yngsta, född den 11 december. Det är nästan som ett skämt att de dessutom är födda på samma sjukhus.

Tack och lov att de i alla fall får lite egen identitet i att deras smeknamn är olika...

Statistik för barn döpta till Isabella
(Källa: SCB)

2009 = 386 st och 34:e vanligaste flicknamnet

2008 = 395 st och 33:e vanligaste flicknamnet

Plåga

Idag var den första av vaccinationerna Isabella ska få. Stackars liten klarade den första riktigt bra, men den andra - ojojoj. Hon skrek som en stucken gris och inget mamma gjorde fungerade som tröst.

Under dagen har det sen bara funnits två lägen: Skrikande eller sovande. Det verkligen skär i hjärtat när hon är helt otröstlig...

Olarsgården

Ikväll var det lyxig middag på Olarsgården. Lilla Isabella är redan en van restaurangbesökare, även om hon somnade redan innan förrätten.

Skoterpremiär

Idag följde Isabella, farmor och farfar med oss upp till toppstugan för att fika.

I liften fick vi veta att det bärsele inte var ett godkänt sätt att ta upp henne på, men att de gärna anropade en skoter för att hjälpa till. Så jag och Isabella fick lyxig skjuts hela vägen upp till toppstugan. Där blev det en mysig fika innan vi igen fick lift med skoter tillbaka ner till bilen.

Jag blev klart imponerad av att de ställde upp och var så gulliga. Hade förstått om de helt enkelt sa "nej", men istället använde de sina resurser till att ta oss upp utan att ens fråga om vi hade liftkort!

Att besegra sina rädslor

Framför mig finns ingenting. Långt där nere kan jag se slutet på backen, skogen på sidorna och några pyttesmå skidåkare. Magen pirrar och det känns som om benen ska vika sig. Rädslan påminner om yrseln av att klättra på en stege, eller titta ut över kanten i ett utkikstorn.

Sakta låter jag skidorna ta mig närmare kanten. Isen skrapar under skidorna och jag känner hjärtat hoppa till när jag förlorar fästet i en hundradels sekund. Nu kan jag se hela backen och måste bara vrida skidorna för att komma iväg.

Gör ett försök, men inser att fötterna inte gjort det hjärnan bad dem om. Stannar upp en liten stund och funderar på om det verkligen är värt det. Inser att rädslor finns till för att övervinnas. Tar den första svängen ganska snabbt och bromsar hårt. Skidorna tar fart trots fortsatt långa svängar och mycket bromskraft.

Känner att jag har kontroll, att knäna inte längre skakar, att farten är behaglig. Stannar upp, tittar upp mot backen jag precis åkt ner för. Inser att jag klarat det, besegrat min rädsla för en liten stund. Men jag kommer nog inte att ge mig på "Väggen" igen, inte på ett tag i alla fall.

Underbara Sälen

För några år sedan satt vi med Sofia och Robin på Tavernan och käkade. Av någon anledning kom vi in på att det är gott med äkta wienerschnitzel, och sagt som gjort så åkte vi till Wien.

För några veckor sedan satt jag och Bruno i baksätet på bilen och pratade om Vasaloppet. Följaktligen är vi alltså i Sälen den här veckan!

I söndags tittade vi på Vasaloppet i Evertsberg. Det var spännande att se hur massorna formligen vällde fram. Trodde faktiskt inte att det skulle vara något speciellt, men det var en häftig upplevelse att se hur skidåkarna stakade sig fram över myrarna mot allt sunt förnuft.

En sak är i alla fall klar: Jag kommer aldrig ens i någons vildaste fantasi att överväga att åka Vasaloppet!

Premiär på babysimning

Igår var Isabellas första bad i en pool. Hittills har badbravaderna begränsats till badbaljan och badkaret hemma, men så igår fick hon prova på att plaska tillsammans med mig och Dado i poolen ute på Löt.

Vi visste redan att hon älskar vatten, men var lite osäkra på hur hon skulle reagera på att vattnet luktade klor, och att det inte var riktigt lika varmt som hon är van vid. Så jag måste säga att jag i alla fall var mer än nöjd.

Hon lät sig lugnt dras runt bassängen både på rygg och på mage, och flöt så snällt i en badring. Det blev inga dyk så där första gången, men det kommer. Och jag tror inte det kommer vara några direkta problem!