Lilla Smurfen

Det där med arbetsnamn på bebisen har inte riktigt varit min grej. Har väl kallat den bebisen helt enkelt och funderat ut vettiga namn tills den föds istället. Men nu föll det sig så att Dado började kalla den lilla för "Smurfen".

Namnet kom av att jag hela tiden sitter och trummar på magen för att hålla det lilla energiknippet lugnt och att min älskade man är säker att bebisen kommer komma ut blå.

Så oavsett om det är en pojke eller flicka är det nu en Smurf, och inte kunde vi låta bli att handla de första kläderna när vi på Kappahl snubblade över Smurf-pyjamasar! Blev hela tre pyjamasar i olika varianter...

Babyskydd och pikilia

Var i Barkaby och hämtade babyskyddet igår. Självklart kan man då inte bara åka hem och ha en stilla kväll hemma. Nej, det finns nog få människor som är så rastlösa som vi...

Vi hamnade därför på Sonjas Grek i Stockholm och åt en underbart rolig och god middag med Linda, Sofia, Robin och Lukas. Härligt med människor som är lika knäppt spontana som vi!

Cats

Ikväll blir det finkultur med Marcus och Mia på Cirkus i Stockholm.

Hoppas att Cats håller på svenska också. Minns att jag verkligen älskade den när pappa, Linda och jag var och såg den i London.

Ledig

Mina övertidstimmar har hopat sig lite för snabbt, och jag bestämde mig därför för att passa på att vara ledig lite. Så idag och imorgon har jag en liten minisemester bara för mig själv. Måste tyvärr jobba på lördag, men det ska bli kul ändå eftersom det då är premiär för mina sagostunder.

Första temat som ska avhandlas är "vänner". Blir två söta sagor om vänskap, och sen jobbar jag på att försöka komma på en söt barnsång som jag kan sjunga med barnen. Inte alldeles enkelt.

Men det är lite kul att hålla på att läsa sagor, sjunga sånger, spela bokdrama och rabbla ramsor. Var på ett biblioteksseminarium om vikten av att kommunicera med små barn, redan innan de är födda. Och vår bebis blir tämligen bortskämd med just sånt. Kommer väl att komma ut och vara litterat på en gång! Eller kanske inte, men den får i alla fall en mycket bra start!

Nästa utmaning

Jag och Anna borde egentligen ta det som en utmaning att någon gång faktiskt förbereda oss i tid. Idag är det premiär av vårt bokdrama, och sånär som på en genomläsning över lunch igår kan man inte säg att vi övat.

Vi ska spela upp en egenskriven, halvtimmes lång dramatisering med utgångspunkt i Starks "Kanel och Kanin". Så nu ska jag kasta i mig frukost och hoppas att vi åtminstone hiner repa en gång innan barnen kommer kl . 9.

Det är bara så att Anna och jag fungerar så galet bra ihop att det aldrig känns nervöst, och känns det inte nervöst är det svårt att ta sig tiden att förbereda. Inte för att det hittills gjort något av våra framträdanen sämre, snarare bara mer improviserade och äkta!

Välkommen till världen Cornelia

Alexis och Catrin fick en dotter i morse! En liten 50 cm lång och 3305 g tung Cornelia.

Massor med grattiskramar!!!

Grand Hôtel

Dado och jag pratade om en skön, avslappnad helg i Stockholm för att få tillbaka lite energi efter 3 veckor av städning. Sagt som gjort. Min älskade man bokade in oss på Grand Hôtel som en överraskning!

Så nu är vi nyss hemkomna från en fantastisk fredag i Stockholm. Vi promenerade bort fredagseftermiddagen, slöshoppade i Hötorgshallen och åt en romantisk middag för två på Agaton i gamla stan.

Självklart passade vi på att njuta av hotell-lyxen också. Det är inte varje dag man kör upp vid ett hotell och en man i hög hatt öppnar bildörren, vill bära väskan och dessutom glatt berättar att det bara är att säga till när vi behöver bilen igen. Lobbyn var överväldigande vacker och rummet supermysigt. Tog chansen att stor del av kvällen mysa i en av de enorma morgonrockarna som fanns att tillgå.

Och frukosten var helt underbar. Massor med färsk frukt och nybakt bröd. Vi satt i en och en halv timme och gottade oss vid ett fönsterbord med utsikt över Stockholm slott.

För att få in lite kultur i besöket av vår huvudstad så tog vi en sväng ut på Djurgården där vi gick på Sjöhistoriska museets utställning om Titanic. Har varit sugen på den utställningen ett tag, och den höll vad den lovade. En riktigt bra, informativ och intressant utställning.

Vi har haft en helt underbar mini-weekend. Stockholm var lika fatastiskt som varje gång vi är där. Och jag har helt enkelt världens bästa, mest generösa och underbaraste man!

Dagens utmaning

Det är inte lätt att ställa sig framför en publik av samhällets mer framstående medborgare och talar. Idag var jag och Anna inbjudna som gästtalare på Biskop Rogges Rotaryklubb i Strängnäs. Och vi fick en chans att berätta om vad vi arbetar med och vad vi så starkt brinner för.

Föredraget handlade om att sprida litteraturen, att inbjuda till läsning och framförallt att skapa ett framtidens bilbiotek som fortsätter locka kunder. Det är svårt att få till en bra presentation på 30 minuter när man har så mycket att säga, men jag tycker att vi lyckades. Till och med tekikstrulet i form av en avsaknad dator löstes snabbt (se bild).

En man i publiken ställde sig upp under frågestunden och gav det "nya" biblioteket, med sin glada och serviceinriktade personal, ovationer. Så då måste vi ju ha gjort något rätt, både under föredraget och som yrkesverksamma

Och om jag och Anna trivs att jobba med varandra går inte att uttrycka bättre än vad Anna redan gjort i sin blogg:

"Dagens bästa från en viss kulturredaktör:

- Vad har ni för planer egentligen?

- Världsherravälde... Sedan trappar vi ner...

Alex är min soulmate trots att vi är förbannat olika.. "

Ära den som äras bör

När jag nu satt mig ner för att äta den sista av lusse-bullarna kom jag på att jag glömt att skriva hur bortskämd jag är.

Förra lördagen ställde storasyster upp och stillade mitt saffranssug. Under tiden Linda och Dado städade i källaren bakade hon lussekatter åt mig!

Och om det var uppskattat? Tja, hon gjorde en stoor sats och jag äter upp den sista nu...

Värt att gå till jobbet för

Det har varit segt att gå till jobbet den här veckan. Mycket som händer på kvällarna nu när vi städar/möblerar om och dessutom svårt att sova en hel natt i sträck har gjort att jag är väldigt trött.

Men så kommer såna söta små ögonblick som bara gör det värt. Idag kom en mamma in med sina två döttrar. När döttrarna håller på att leta böcker kommer hon fram till mig:

"Ville bara berätta att det var XX (hennes yngsta dotter) som ville gå hit idag. För hon ville träffa den där jättegulliga tjejen på biblioteket som hjälpte henne få sitt första lånekort förra veckan".

Hon ville absolut gå samma dag som förra gången, för då var det större chans att hon fick träffa mig. Det är så gulligt att man kan smälta. Särskilt som jag kände mig taskig förra veckan eftersom jag inte hann hjälpa lilltjejen hitta en bok, vilket jag annars försöker göra när barn kommer första gången.