Äntligen ett tydligt svar

Ihhhhhhhhhhhh, jag kommer vidare till ventileringen!

Mariefred

Mariefred är en underbart söt och idyllisk liten pärla, men oj vad det är dött på lördagar...

Vet inte om det är det fina vädret som gör att folk har gått ut i naturen i stället för till biblioteket, men det här måste vara rekord i lägst antal besökare.

Ja, ja. Mig gör det ingenting. Jag har det supermysigt och går runt och stället upp böcker, städar i hyllor och pysslar lite allmänt.

Blir skönt att ha det gjort, för vid 13 är det sagostund, och jag kan bara gissa vilket liv det blir då! Ska bli kul att få vara med, har ännu inte varit med på någon sagostund.

Middag i solen

Strängnäs har äntligen börjat bli somrigt och grönt.

Ikväll firade vi att vädret var så härligt och jag bjöd ut min vackra fru på middag på Tavernan! Så vi satt på uteserveringen och njöt av solen och god mat.

Inspirerad

Efter en underbar arbetsdag på skolbilbioteket i Mariefred har jag fattat beslutet att starta en bokcirkel! Den kommer rikta sig till årskurs 4 och inledas i höst. Nu måste jag bara formulera ett brev till föräldrarna där jag tigger pengar för inköp av böcker.

Hm.... Om föräldrarna köper böckerna själva och jag bara står för lite fika och så klart min tid.... Det här måste tänkas igenom innan det skrivs ner....

Min nya Yogamatta

Idag kom min nya, fin, lila yogamatta i naturgummi och bomull. Den är ekologisk och komposterbar, som om jag någonsin kommer lyckas slita ut den så att den ska kastas.

Men den är i alla fall superfin! Så nu måste jag se till att solhälsa varje dag och inte bara en dag i veckan. Och så måste jag sy en väska så jag kan ta den med mig till yogan imorgon...

Eller kanske att jag hinner sy i sommar och får bära den som den är tills dess. Låter ärligt talat mer troligt.

Wiiiiiiiiiii

Det var en helt underbar dag på Grönan. Vi åkte upp och ner, bak och fram och så var det en hel del åt sidan. Alex och Sarah åkte lite försiktigare, men jag och Robin hade hur kul som helst och egna fotografer så det gjorde inget att tjejerna var försiktiga. Eller Alex var faktiskt supermodig och åkte berg-och-dalbana!

Den enda nackdelen var att ingen vann någon 3kg chokolad, men men. I vilket fall så vill vi tacka Robin för att han bjöd oss och Bravida som såg till att det blev en smygpremiär. Tack!

Gröna Lund

I onsdags ringde söta Robin och frågade om vi inte skulle hänga på till Gröna Lund. Han och Sara hade fyra fribiljetter och åkband till lördagens smygpremiär.

Så idag bär det av till Stockholm och våra underbara vänner!

"vi ska åka karusell och äta karamell" *sjunger falskt och högljutt*

"Utmanande, unga och uhlala"

Den 29 augusti blir det bokprat på Multeum! Anna och jag, som väl mer börjar likna piff och puff, ska prata om den unga bibliotekariegenerationen.

Så se till att ha vägarna förbi Strängnäs. 11.30 den 29 augusti smäller det!

Dado är söt

Titta bara vad han kom hem med till sin lilla argsinta fru!

Underbara mamma

Eftermiddagen har spenderats långt ifrån dator och uppsats. Mamma och jag har fikat och mamma har terapi-shoppat åt mig. Ett par basic sommarbyxor och en supersöt topp på Vero-Moda.

Var skönt att få sitta och avreagera mig utan uppmuntran i stil med "prata med en annan handledare". Som uppsatsskrivande student är man helt utlämnad till sin handledares vilja och nycker.

Efter att ha varit arg, besviken, frustrerad och utmattad har jag nu övergått till förlåtande. Det kan inte vara lätt att vara handledare heller. För hon har ju inte bara våra uppsatser, utan en hel hög med andra elever som alla kräver hennes uppmärksamhet. Det kan inte vara lätt att vara lärare. Inte så att jag tycker hon gjort rätt, men jag kan förstå varför det blivit som det har...

Ja, ja... Nu lägger jag handledningen bakom mig och kommer helt låtsas att det inte hänt! Ett djupt andetag och sen är det bara att göra ett sista ryck!

Och så var man nere på jorden igen

Jag som äntligen började känna mig lite självsäkrare när det handlar om uppsatsen...

Handledaren sågade i och för sig inte uppsatsen som sådan, bara upplägget och vetenskapligheten. Helst skulle hon vilja se att jag skrev om min undersökning och la in analysen i den, något som man kan tycka att hon skulle ha sagt förra handledningen dvs innan jag började skriva de avsnitten. Men, men...

Sen måste jga också "höja" uppsatsen. Den är inte tillräckligt teoretisk!?! Men hon har ju inte ens läst analysen, vilket är första delen där teorin överhuvutaget kan komma in!

Ja, ja. Det är bara att bita ihop, göra de ändringar hon vill ha och hoppas att hon blir nöjd vid nästa inlämning. Om hon inte blir det blir jag inte släppt till ventilering och kan således inte ta min examen i år!

T minus 10 seconds

Om en minut ringer min handledare.

Är supernervös. Tänk om hon säger att uppsatsen inte duger...

Lovar att återkomma med en uppdatering, men nu ska jag försöka samla mina tankar och sluta skaka.

Drömmar

I ärlighetens namn är jag mentalt sönderstressad över min uppsats. Egentligen känner jag ingen tvekan att den kommer bli klar i tid, för så envis som jag är borde det inte vara nåt problem. Nej, jag är stressad över innehållet. Kommer det räcka? Vara vetenskaplig nog? Kommer jag få komma till ventileringen?

Varje gång jag öppnar dokumentet på datorn får jag fjärilar i magen och börjar tvivla. Men igår natt fick jag oväntad hjälp. Min älskade farfar, som dog när jag var väldigt liten, var och hälsade på mig i drömmen. Han var en inbiten akademiker med hedersdoktorat runt om i världen och en av de ledande ingenjörerna på ABB under sin tid.

Och igår tog han sig tid att hälsa på mig i sin välpressade, grå kostym. Hela natten satt han och pratade med mig om min uppsats, om stressen med att plugga och ångesten i att vara tvungen att prestera på en hög akademisk nivå. Vi satt tillsammans vid hans stora skrivbord och han läste min uppsats.

När jag var liten sa han att jag skulle växa upp och bli forskare. Och nu var han nöjd med mig. På morgonen när jag vaknade kände jag mig för första gången på väldigt länge entusiastisk till min uppsats. Om farfar är nöjd med mig så borde jag också vara det!

En härlig söndag

Idag har det varit en underbar dag. Hela eftermiddagen har spenderats i Flen hos mormor och morfar. Systrarna och jag hade med oss libanesisk Meze, gott vin och lyxiga bakelser. Mormor visade oss klänningar hon haft på 50- och 60-talet. Hur kul som helst. Sofia fick med sig en hem som hon ska ha på semestern i Bosnien.

Från Flen åkte jag vidare, nu med sällskap av Dado, till Ekströms i Stallarholmen. Marcus och Maria har spenderat helgen i trakten, så idag passade vi på att fira Marcus kommande födelsedag där. Belv bjudna på supergod jordgubbstårta Två timmar av skratt, tarotkort och diskussioner om att lämna tillbaka Skåne till Danmark. Helt underbara människor!

Sinande studiedisciplin

Igår kväll gick min älskade man och la sig tidigt. Själv ville jag gå igenom lite av uppsatsen som jag inte orkat öppna på hela dagen.

Mest för att försäkra mig om att första pedagogikseminariet skulle hållas på måndag tittade jag på schemat. Döm av min förvåning när jag insåg att jag nästan missat inlämningen av den individuella uppgiften. Som i trans stirrade jag på schemat en kvart och insåg att jag hade mindre än 12 timmar på mig att inte bara läsa två böcker, utan också utifrån dessa formulera min pedagogiska grundsyn.

En timme senare hade jag åstadkommit vad jag trodde var omöjligt. 2 sidor mycket flummig text om hur jag upplever pedagogik, komplett med hänvisningar till litteraturen. Ibland är det tur att man inte är kvällstrött och att man bemästrat konsten att hitta kärnan i kurslitteraturen.

På msn lyckades jag också hitta min far som korrläste och bara 1 timme och 20 minuter efter chocken hade jag en färdig rapport. Helt slut som människa efter att ha tömt mig på all energi i detta dödsryck gick jag och la mig.

Jag somnade... men inte förrän 4 timmar senare. Hjärnan var så uppe i varv att den inte gick att sakta in.

Imorse skickade jag efter Dados korrläsning in rapporten... I tid!

Så det är väl så det går när studiedisciplinen sinar. Borde lära mig att kolla oftare på schemat...

Illa...

Efter qigongen i Mariefred var mamma och jag inspirerade. Vi har därför gått på qigong igår också, och dessutom på Yoga idag. Är faktiskt lite trött i kroppen nu....

I och för sig var det inte någon superjobbig qigong igår. Vår ledare var sjuk och därför hade vi istället en av tanterna som tränar med oss som ledare. Hon kunde ingenting så efter en stund tog jag, på tanternas initiativ, över. Var lite kul att leda. Kanske skulle ta och gå en kurs i qigong....

(Och så har jag lyckats göra träningen till studier....)

Quigong i Mariefred

Ikväll ska mamma och jag prova Quigong i Mariefred istället för här i Strängnäs. Vi hade ledaren ifrån Mariefred som vikarie förra veckan och tyckte hon var så bra att vi gör en liten utflykt.

Egentligen vet jag inte hur jag ska lyckas quigonga idag. Fick sendrag på baksidan av låren igår på Yogan när jag tog i lite för hårt. så idag är det någon slags blandning av träningsvärk och bara mörbultade muskler. Ja, ja... lite smärta är bara bra för själen!

Långpromenad

Idag blev det en härlig långpromenad i Mariefreds hjorthage. Skönt att komma ut och sträcka på benen.

Vårfix

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och bytt däck på bilen. Och det var inte var inte så farligt. Speciellt med tanke på att jag fick, av min snälle svärfar, en uppsättning sommardäck på aluminiumfälgar och det bara för jag hjälpte honom litegrann med hans däckbyte samtidigt som jag bytte mina. Jag har en snäll svärfar.

16/07 2008

Utflykt

Sitter och skriver på min uppsats och tittar ut genom fönstret. Om jag hade en bil hemma skulle jag ha satt mig i den och åkt ut till Sundbyholm- eller Gripsholms slott och satt mig och pluggat där. Längtar efter en utflykt.

Eller tänk om Marcus och Mia vore här... Då kunde vi åka ut och ha en tidig vårpicknick i de sörmländska ekbackarna.

Ska bli härligt i sommar. Med lite tur kommer det hinna bli en hel del söndags utflykter även om vi alla jobbar.

Stackars sate....

Sista tiden har det varit lite problem med min mail. Eller egentligen inget problem utan mer det att det verkade ha uppstått ett maskhål i vilket mailen från min uppsatsgrupp hamnade och i vilket de också försvann...

Men idag fick en av tjejerna svar på ett av de försvunna mailen av en stackars sate som inte alls är intresserad av att veta hur det går med min uppsats.... Troligtvis har det smugit sig in en felstavning. Mailade själv till den mest troliga felstavningen nyss och hoppas få ett informativ svar.

Lovar att återkomma med en uppdatering. Vi är ju inte så många med detta efternamn i Sverige så det vore ganska spännande om det var nån kusin eller så som svarade!

Jag vill ha jobb!

Idag är jag helt slut efter att ha jobbat på biblioteket, pluggat och jobbat med projektet. Längtar egentligen bara efter att få krypa ner i sägen och gosa in mig i kudden och Dados armar.

Men så slog det mig helt plötsligt... Jag vill ha jobb! Längtar efter att få börja jobba på allvar och få riktigt ansvar för bokinköp och annat roligt. Längtar till de dagar jag har inbokade på folkbiblioteket i Mariefred.

Visst har jag mitt jobb på Mariefredsskolan, men det är inte samma sak. Där har jag så få timmar att det inte känns som någon idé att dra igång nåt stort. När jag gjort det jag måste hinna har jag ungefär 20 minuter på mig att dra igång ett projekt...

Nej, det ska bli så kul att börja jobba!

Svårt att sova

Nu börjar det dra ihop sig. Pappas och mitt projekt närmar sig deadline, och liksaå min magisteruppsats. Lägg sedan till en flummig kurs om pedagogiken inom informationsförmedling och jobb på biblioteket så har ni mitt liv den här veckan.

Inte konstigt att sömnen börjar ställa till problem. Förstår inte att den är så lätt rubbad. Inför min kandidat i litteratur gick det så långt att jag inte sov mer än en timme per natt i två veckor. Gissa hur bra humöret är då? Stackars Dado.

Nej, jag får ta mig samman och börjar äta mina mystiska naturläkemedel innan det går så långt. Dåliga vanor är till för att brytas.