Igår kväll gick min älskade man och la sig tidigt. Själv ville jag gå igenom lite av uppsatsen som jag inte orkat öppna på hela dagen.
Mest för att försäkra mig om att första pedagogikseminariet skulle hållas på måndag tittade jag på schemat. Döm av min förvåning när jag insåg att jag nästan missat inlämningen av den individuella uppgiften. Som i trans stirrade jag på schemat en kvart och insåg att jag hade mindre än 12 timmar på mig att inte bara läsa två böcker, utan också utifrån dessa formulera min pedagogiska grundsyn.
En timme senare hade jag åstadkommit vad jag trodde var omöjligt. 2 sidor mycket flummig text om hur jag upplever pedagogik, komplett med hänvisningar till litteraturen. Ibland är det tur att man inte är kvällstrött och att man bemästrat konsten att hitta kärnan i kurslitteraturen.
På msn lyckades jag också hitta min far som korrläste och bara 1 timme och 20 minuter efter chocken hade jag en färdig rapport. Helt slut som människa efter att ha tömt mig på all energi i detta dödsryck gick jag och la mig.
Jag somnade... men inte förrän 4 timmar senare. Hjärnan var så uppe i varv att den inte gick att sakta in.
Imorse skickade jag efter Dados korrläsning in rapporten... I tid!
Så det är väl så det går när studiedisciplinen sinar. Borde lära mig att kolla oftare på schemat...
Mest för att försäkra mig om att första pedagogikseminariet skulle hållas på måndag tittade jag på schemat. Döm av min förvåning när jag insåg att jag nästan missat inlämningen av den individuella uppgiften. Som i trans stirrade jag på schemat en kvart och insåg att jag hade mindre än 12 timmar på mig att inte bara läsa två böcker, utan också utifrån dessa formulera min pedagogiska grundsyn.
En timme senare hade jag åstadkommit vad jag trodde var omöjligt. 2 sidor mycket flummig text om hur jag upplever pedagogik, komplett med hänvisningar till litteraturen. Ibland är det tur att man inte är kvällstrött och att man bemästrat konsten att hitta kärnan i kurslitteraturen.
På msn lyckades jag också hitta min far som korrläste och bara 1 timme och 20 minuter efter chocken hade jag en färdig rapport. Helt slut som människa efter att ha tömt mig på all energi i detta dödsryck gick jag och la mig.
Jag somnade... men inte förrän 4 timmar senare. Hjärnan var så uppe i varv att den inte gick att sakta in.Imorse skickade jag efter Dados korrläsning in rapporten... I tid!
Så det är väl så det går när studiedisciplinen sinar. Borde lära mig att kolla oftare på schemat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar